torsdag 8 december 2011

Naturmaterial

Idag har jag varit ute i naturen i två timmar.
I strålande solsken och med gnistrande snö under fötterna 
gav jag mig av genom skogen för att finna lummerstället
som Helena tipsat mig om.


Jag har inte gett mig själv tid att vara ute så mycket under hösten.
När jag nu kom ut, och i dagsljus dessutom,
häpnade jag över hur vackert det är.


Strax innan jag var framme vid mitt mål satt den här skylten vid sidan av stigen.
Inga spår i snön runt omkring, så den var inte uppsatt idag.
Kan den vara kvarglömd? Eller pågår det någon jakt nu?

Med min mycket knapphändiga kunskap om jakttider ville jag inte chansa för mycket,
så när jag hittat lummerstället och fyllt min påse med vad jag uppskattar ska gå åt till husbehovet
(för mer än så får man ju inte ta)
gick jag tillbaka samma väg, för att inte vistas på det påstådda jaktområdet för länge.


Jag vek in på en annan stig och njöt av att mina var de första människofötter som trampat den efter snöfallet.
Spår efter tassar fanns det, men om det var katt eller räv satte jag mig inte in i.

Efter fyra kilometers promenad var jag hundra meter hemifrån,
men min längtan efter lärkkottar fick mig att fortsätta förbi avfarten
och ta en extra sväng till ett ställe där jag vet att det växer lärk i skogen.
Annars är det ju mest på tomter man ser dem, och där vill jag inte gärna gå in och plocka.


Det fanns gott om lärkkvistar på marken, både med och utan kottar, 
och jag stoppade ner de finaste i ryggsäcken bredvid lummerpåsen.
På väg hem vände jag mig om flera gånger för att se vem det var jag såg i ögonvrån...

Sista plastpåsen tänkte jag fylla med tallkottar.
Jag har sett många fina arrangemang med tallkottar på olika bloggar,
och på Zetas julmarknad fick jag uppslag till ett pyssel 
som skulle passa min pyssel- och pynttokiga sexåring.


Där var det örhängen, men i min tolkning blir det pynt att hänga i granen (eller någon annanstans...)

I lärkdungen fanns även ett antal tallar, men praktiskt taget inga kottar.
En enda tallkotte hittade jag, och det förslår ju inte direkt.
Alltså fick jag vika av igen på väg hem. In i skogen, till ett område med massor av tallar.
Stora, höga, fullvuxna tallar, som borde ha vett att föröka sig.
Men icke! Totalt fick jag med mig sex kottar hem.
Jag undrar jag vad det är för bortskämda tallar som inte tänker ett dugg på framtiden!

Nu är jag i alla fall rustad för ytterligare pyssel.


Stjärnan jag såg på Zetas ska jag nog försöka kopiera.
Ska bara leta reda på min gradskiva för att få rätt vinklar när jag börjar böja min ståltråd!

Dessutom
-kommer det nog att hända något alldeles fantastiskt inom ett par dagar. =)

3 kommentarer:

Helens trädgård sa...

Härligt med en skogspromenad men det kan ju vara lite farligt också om jägare är i skogen.... Det skjuts ju både på folk och fä har jag läst i tidningarna :=)

Härligt att du fick gott om pysselmaterial att jobba med. Vet ju att ni var till Zetas och blev inspirerad. Ska bli spännande att se dina pynt.

Nu blev jag nyfiken på din sista skrivna rad....

Ha det gott!

Gunilla sa...

Vilken härlig promenad.
Jag blir riktig inspirerad av alla fina pynten.

Och nyfiken på den oavslutade meningen....

Ha en riktigt trevlig helg

Gunilla

Tant Otteskrufv sa...

Kottar är något som alltid glider ner i fickorna, de går att göra mycket kul av!Hänga dem i mina öron är dock ingen bra idé eftersom mitt hår är långt och gärna trasslar sig i det det kommer åt:)Om ni har grisar hos er så är det kanhända de som är mål för jakten. De får tas året om utom just under tiden suggorna har smått, 15/2 - 16/4.