Bästa receptet...

... för att få ordning i trädgården är att anordna en trädgårdsvisning!

Eller i alla fall att bjuda hem vänner som är intresserade av att titta på trädgården.

På måndag är det dags för Trädgårdsföreningen Acchlejas 

kakfatsbyggarkväll, och jag är värdinna.

Upplägget är följande:

#1 Acchlejorna anländer.

#2 Vi tar en liten runda i trädgården.

#3 Vi bygger kakfat.

#4 Vi fikar, med den obligatoriska tematårtan.

Förberedelserna för #3 är klara,

porslinet är inhandlat på Myrornas Second Hand-butik

och kakfatspinnarna köpte jag på mässan.

Borrmaskinen och porslinsborren ligger redo.

Förberedelserna för #4 är på gång.

På vår senaste träff försökte Helena sänka förväntningarna på tårtdelen av träffen,

genom att pynta en köpetårta med vårblommor för vårblomsfikat.

Tanken var att det ska bli lite enklare att bjuda in till fikaträffar.

Själv tänker jag lite annorlunda.

Jag siktar skyhögt med min tårta, för att...

...slippa undan lite enklare med förberedelserna för #2!

:D

Därmed inte sagt att jag ligger på latsidan med den delen heller, tvärtom!

Jag kämpar hårt för att få trädgården presentabel!

Men när pergoladrömmen hastigt och lustigt blev en pool,

när lekstugelunden ligger under en presenning

och planteringarna dignar av gräs och ogräs...

Då kan man behöva en magnifik tårta för att hävda sig i jämförelse med...

Lenas trädgård

Petras trädgård

Catrins trädgård

Helenas trädgård

Eller vad tror ni?

Ha det fint!

Trädgårdsbesök på nära håll

Ibland får man trädgårdsupplevelsen serverad på silverfat.

Som igår, när vi skulle på trädgårdsvisning och

(hör och häpna)

promenerade dit.

Det tog inte mer än tio minuter!

Jag har promenerat förbi många gånger.

Innanför gärdsgården och vresroshäcken syns den här fantasifulla installationen,

som på något sätt lovar att det finns mer att se.

Men mer ser man inte om man inte blir inbjuden.

Nu var jag inbjuden, och det fanns mycket att se!

Trädgården kändes jättestor,

och då var den ändå bara 26 kvadratmeter större än min egen.

Den här luftiga avdelaren utgjorde gränsen till köksträdgårdsdelen.

Jag undrar just var jag kan sätta en sån i min trädgård...

Det fanns några hemliga gångar...

...och mysiga sittplatser.

En charmig hylla i äppelträdet.

Vid ett annat äppelträd fanns ett stilleben

som gav en känsla av paus i arbetet.

Ett gediget växtstöd i form av en gärdsgård.

Kan bli lite klurigt att rensa, men vad gör det?!

Strax intill syns det att det blir varmt mot väggen.

Vindruvorna trivs gott i spaljén av armeringsnät.

Slutligen njöt vi av en himmelskt god äppelkaka

som värdinnan lovade innehöll mycket fett. =)

Till våren blir det ett nytt inlägg om Björkstena,

för vi tiggde till oss ett besök i början av säsongen också.

Då hoppas jag att alla Acchlejorna har möjlighet att följa med,

även de som får lov att ta bilen.

Acchlejaträff

I torsdags var det åter dags för en träff med Acchleja-tjejerna.

Det var Petra som bjudit in till en variant på våra fikaträffar, nämligen middagsträff.

Temat var gurka, då värdinnan blivit mycket nöjd med gurkskörden i år.

Det var nog tur att det var middag istället för fika,

för jag tror inte att dagens tema hade gjort sig lika bra på en fikatårta

som på smörgåstårtan som vi fick.

Efter trädgårdsrundan i sensommarträdgården bjöds vi på fika också,

men då var temat över och vi fick istället en väldigt god ananaspaj.

Jag har tidigare bara sett Petras trädgård från bilen,

då vi före hennes inträde i föreningen åkte förbi och spionerade.

I våras bjöd hon på fika innan föreningen åkte på Lötas STA-kväll

med fina rabatter på sitt stora sortiment.

Jag missade både fikat och Löta,

eftersom dotterns skola valt just den kvällen för föräldramöte.

(Bara det är ju grund för skolbyte!!!)

Nu var jag äntligen på plats i trädgården.

Lite trist tid, kan tyckas.

Sensommaren hade tagit ut sin rätt på rabatterna,

men som den trädgårdsälskare jag är har jag vett att uppskatta även förfallet.

Och många av Petras blommor är som finast nu.

I min egen trädgård är det inte lika många sådana.

Både rosenflockel och echinacea står nu på önskelistan.

Den här spontana installationen blev jag väldigt förtjust i.

Lite vildvuxet och trasigt, men väldigt charmigt.

(Jag censurerade en plasthink, men annars såg det ut så här.)

Idag var jag på ett annat trädgårdsbesök.

Det berättar jag mer om en annan gång.

Utflykt med Acchlejorna

Idag har jag varit på resande fot tillsammans med den lilla lilla trädgårdsföreningen Acchleja.

Vi började med ett besök på den supermysiga trädgårdsbutiken Tant Grön i Vintrosa.

I trappan utanför entrén fanns den här hälsningen inmurad,

och visst kände vi oss välkomna!

Gott fika/lätt lunch intogs i ett av orangerierna

och överallt fanns något litet att titta på.

Den här pergolavarianten av stockar och armeringsjärn var det som inspirerade mest

i trädgården utanför butiken.

Samma hörn sett inifrån pergolan.

Jag är minst sagt sugen på att få till något liknande

den dag min egen pergola blir verklighet!

Nästa punkt på agendan var bloggträff i Isas trädgård.

Isa tog emot med öppna armar och bjöd in oss att utforska hennes trädgård.

För att underlätta detta hade hon förberett med en tipspromenad

som ledde oss till alla skrymslen som gömde något värt att titta på.

Jag tror att det var vid fråga fem jag hittade denna lilla installation, mitt i en rabatt.

Lavendelsticklingar återkom på många olika ställen i trädgården.

Jag har aldrig tänkt på hur dekorativa de är!

Till fikat bjöds diverse raw food-inspirerade godsaker.

Bäst på bild blev pannacottan.

(Acchleja-Catrin hjälpte mig med såväl arrangemang som fotografering. Det tackar jag för!)

Bakom ryggen när vi fikade, hade vi luktärter.

Stöden var enkla men vackra.

En ställning av armeringsjärn, prydda av skirt, blommigt tyg.

Det blev en mycket romantisk effekt.

I Isas trädgård finns ett av de vackraste växthus jag sett,

men mina bilder gjorde det inte rättvisa, så det får bli ett inlägg utan växthusbild.

Jag rekommenderar dock ett besök på hennes blogg, för att se det.

Som alltid när jag är iväg med Acchlejorna var det en bra dag.

Till och med vädret var på vår sida.

Överflöd

Idag åkte jag till min faster och fabror för att plocka vinbär.

De har visserligen bara en buske,

men det fanns ändå ett överflöd av röda vinbär.

Vi kunde plocka liter efter liter utan att få dåligt samvete.

Köksträdgården är både stor och vacker, om någon frågar mig.

Jag gillar murarna (även om min skugga stör bilden lite).

Som om det inte räckte finns den här delen också.

Fina murar här också.

Mitt i, på baksidan, finns komposten i en egen murad nisch.

Och mot husväggen växer kalebass.

Vid fötterna har den pumpa och squash.

"Överflöd" känns inte som en obefogad rubrik.

I prydnadsträdgården finns också ett överflöd.

Inte minst av taklök.

På baksidan formligen rinner de ner över kanten på stenpartiet.

Det är så här man ska ha taklök!

Som en liten outsider bland den vanliga taklöken finns lite spindelvävstaklök.

Men den kommer starkt.

Som avslutning måste jag visa en av alla naturliga installationer som förgyller deras trädgård.

Jag valde den här underbara ringen av kastanjer

som hänger på ett så vardagligt trist föremål som ringklockan.

Här vill jag ringa på!

Acchlejafika igen =)

I trädgårdsföreningen Acchleja har vi den trevliga vanan att bjuda på fika när något är särskilt fint i trädgården. Ibland kan man också hitta på en trevlig anledning att bjuda in till fika när man tycker att Acchlejorna ska träffas.

Idag vankades det därför grodfika hos Acchleja-Lena.

Hennes grodfontän hyllades med en fikaträff förra sommaren, när den var ny,

och i år fick vi titta på den igen.

Sist öste regnet ner, och vi kastade en snabb blick medan vi sprang förbi.

Fikat fick hållas inomhus.

Idag hade vi större tur med vädret, och kunde fika alldeles intill den porlande grodan.

Förra veckan var det ju rosfika, och tårtan pryddes då mycket passande av rosor.

Lena ville inte vara sämre, så hon dekorerade naturligtvis sin kaka med en groda. =)

Lena har en underbart lummig trädgård, och vi tittade så klart på en massa andra delar av trädgården när vi ändå var där.

Idag var de den här kombinationen som tilltalade mig mest.

Rosa rosor som trängs med daggkåpans skira blommor.

Jag jobbar på att få in den i min egen trädgård.

Kanske blir nästa Acchlejafika hos mig, och då i grönliljans tecken.

Jag har redan haft grönliljefika två gånger, men i år slår den alla rekord med sex blomstänglar, så den är värd att beundras igen.

Undrar bara om den slår ut innan någon annan bjuder in.

Rosfika

Ikväll var trädgårdsföreningen Acchleja bjudna hem till Helena på rosfika.

Det är en trevlig vana vi har, att bjuda hem varandra när det är något som är extra sevärt i trädgården. Den här gången var det rosorna som lockade.

Och visst fanns det rosor!

Hon har en särskild "rose garden" som är full av rosor,

och resten av trädgården är också välförsedd när det gäller rosor.

Till slut var det dags för fika i den underbara "bodegan".

Som ni ser är det en underbar plats...

...och fikat var inte så illa heller. :D

Man kan verkligen ha det sämre en måndagkväll!