Maskrosor

Igår roade jag mig med att länsa min maskrosodling (aka gräsmatta) på blad.

Visste ni att det finns olika arter? 1000 olika, faktiskt!

I en gräsmatta kan det finnas upp till 25 olika arter,

och de här som jag plockade på några minuter visar att min åtminstone har uppåt tio olika.

De taggigaste (till vänster) ska vara de godaste, som en ruccola ungefär,

medan de slätare är beskare.

Intressant!

Men jag tänker ändå låta min Speedy Weedy gå loss på dem i år också!

Moahaha!

Ha det fint!

Trädgårdsmålen - så ligger det till!

Så här när semestern går mot sitt slut tänkte jag kolla igenom årets trädgårdsmål

och se hur jag ligger till.

Så många dagliljor som möjligt

Jodå, jag ligger riktigt bra till här!

Dagliljekullen prunkar och gör ingen besviken!

Första augusti var det inte mindre än 101 blommor på den!

Dessutom har det blivit sju nya sorter hittills i år.

Totalt, när jag lagt till de nya och dragit bort några som visat sig vara samma sort,

har jag 39-41 olika sorter (två av dem påminner misstänkt mycket om andra sorter).

Och av dessa har jag fått knopp i 33-34 sorter. 

Än så länge har 31-32 sorter slagit ut, 

en kommer vilken dag som helst, 

och en fick knopparna uppätna av något kryp. =(

Så lite ogräs som möjligt

Haha, det här är en bedömningsfråga!

Som tur är hade jag inte så höga ambitioner just i år, 

utan skrev mest om att underhållsrensa "lite men ofta",

så jag kanske klarar mig i alla fall.

Får nog ändå göra ett ryck när värmen lägger sig, 

och se till att ogräset inte tar över planteringarna.

Fortsatt färd mot lund

Just idag tog detta mål ett jätteskutt mot uppfyllelse!

Pappa kom med sin grävmaskin och grävde bort ogräs och rötter

och gjorde två djupare gropar.

Nu ska det rensas lite till, läggas någon form av markduk och fyllas på med jord.

Sedan kan jag börja plantera min Hannu-lund.

En egen plats

Näpp!

Inte ens i närheten!

Det blir bara ett skräphörn och uppsamlingsplats för allt fult,

hur jag än försöker tänka inredning!

Varför kan jag inte unna mig denna plats?

Njuta av vårsolen på mina bänkar

Klart för länge sedan!

Jag har dessutom njutit av sommarsvalkan 

och planerar att njuta av höstsolen också!

Ha det fint!

Ordstäv i min trädgård del 3

Det är dags för ytterligare ett ordstäv från min trädgård.

Liten tuva växer ofta in i rabatten.

Ack så sant...

Gräs är definitivt mitt värsta ogräs!
Växten på bilden ska föreställa en lungört...

Ha det fint!

Trädgårdsterapi och ogräsmeditation

Jag brukar ofta använda mig av uttrycket trädgårdsterapi,

och jag vet att det även från professionellt håll är ett vedertaget begrepp.

Man mår helt enkelt bra av att hålla på med trädgård!

För min del är det ibland av det lugna harmoniska slaget, 

men lika ofta får musklerna arbeta hårt medan sinnet kopplar av.

Idag låg jag på knä och rensade kopiösa mängder rotogräs 

i en gammal plantering som ska bli som ny, är det tänkt.

Efter ett tag började tankarna vandra, 

fingrarna klarar uppdraget utan någon större sinnesnärvaro.

Jag slogs av att något så negativt laddat som ogräs och ogräsrensning

kan vara så positivt på ett helt annat plan.

Att slitgörat som mången gräsmatteförespråkare hävdar att de vill slippa

är det som får mig att må bra just idag.

Undrar om ogräsrensarskräcken och lättsköttvurmen 

har sitt ursprung i nutidens stressade samhällsklimat?

"Det får inte ta tid."

Men det är tiden som behövs.

Tid att filosofera och meditera.

Jag hittar tiden mitt bland ogräset. =)

Sen blir ju också resultatet en extra bonus.

Tillfredsställelsen över en ogräsfri plantering

kommer att ge mig sinnesfrid framöver. 

Och när ogräset kommer tillbaka får jag ett nytt tillfälle att meditera.

Under trädgår'ns vingar kom!

Nu utspelar sig följande lilla drama här hemma varje dag:

Under trädgår'ns vingar kom!

Ropar trädgården lockande där utifrån. 

Det gååår inte!

Ropar jag tillbaka, när jag ser den frusna jorden,

den isande vinden och de hotande frostnätterna.

Kom ändå!

Ropar trädgården uppfordrande.

Så då gör jag det.

Kommer ändå.

Hukar under de värsta vindarna

och pillar med nåt som faktiskt går att pilla med,

frostnätterna till trots.

Och så upptäcker jag att det är rätt skönt att vara ute.

Inte rent temperaturmässigt, förstås,

men mentalt.

Idag grävde jag upp en dagliljerugge 

som bestod av lika delar daglilja, knölklocka och gräs.

(Den sitter nära stenarna som omgärdar rabatten,

så jorden är lite mer grävvänlig än på andra håll...)

Sedan 2007 har jag suttit och rivit upp de små knölklockebladen,

i hopp om att trötta ut den så att den lämnar dagliljan i fred.

Nu i vår läste jag Karin Berglunds Blombok

och lärde mig att knölklockan är en luring.

Rötterna är tunna lägst upp under jordytan och går lätt av,

så att man tror att man fått upp den lilla rottråden.

Men lite längre ner är det en tjock, morotsliknande rot, 

som lever och frodas trots mina små försök.

Den skickar helt enkelt upp nya blad åt mig att riva upp.

Nu förklarade jag krig och var beredd att offra dagliljan 

om det blev nödvändigt.

Eftersom rabatten där dagliljan har suttit ska göras om

och jorden helt ska bytas ut,

bestämde jag mig för att plocka bort knölklockans rötter

ur dagliljans rotknippe och rädda min älskling.

Samtidigt passade jag på att dela den

(eller egentligen hade jag inget val...).

Det blev (om jag räknade rätt) åtta nya plantor,

som jag satte i krukor.

(Jag älskar mitt planteringsbord!)

Hoppas att de klarar sig tills det är dags att sätta dem i nya rabatten!

Dessutom

- åker Trädgårdsföreningen Acchleja till Zetas i Huddinge 

på påskdagen. Det skulle kunna bli en trevlig tradition!

- är det väl ingen som har missat att gilla Acchleja på facebook?!

Gilla-knapp finns här till höger.

Det var en gång ett kryddland...

Jag håller på och betar av mina krishärdar i trädgården.

I helgen ägnade jag mig åt kryddlandet, som är en historia för sig...

När jag anlade min köksträdgård 2008 var det en fröjd för ögat.

Ny, fin ram runt den kvadratmeter jag avdelat för ändamålet.

Små behändiga plantor av de sorter jag valt ut.

Öppen jord runt om det planterade.

På bilden syns en rugge gräslök,

pepparmynta, dragon, oregano, gurkört och citronmeliss.

I främre vänstra hörnet kan man ana tre små timjanplantor.

Sedan dess har jag kompletterat med persilja,

och rensat bort meter efter meter av pepparmyntan, men annars har det fått vara.

Och det syns!

Oj så vildvuxet det har blivit!

Gräslöken har bjudit in sin kompis utan lök, alltså gräset,

dragonen har tagit över hela kvadratmetern,

oreganon har lyckats rymma från krukan som skulle hålla den på plats,

men inte alls lika mycket som pepparmyntan, som inte ligger långt efter dragonen.

Timjan har försvunnit och citronmelissen har liksom gräslöken invaderats av gräs.

Ingen rolig syn, och inte lätt att veta var man ska börja.

Bara att ge sig in och riva...

Arbete pågår.

Många korgar och kärror blev det innan det var klart.

Mycket gräs och massor av rötter,

men även en och annan jordgubbsplanta som smitit från rutan intill.

Men titta så fint det blev! Igen...

Plantorna är lite ankomna efter den hårdhänta rensningen,

men jag känner mig trygg i förvissningen att de kommer igen.

Gräslöken får jag ersätta med en ny, för den fick inte komma tillbaka.

Oregano och pepparmynta har åter lite plats att växa på i sina krukor,

och dragonen har nu förvisats till en egen kruka.

Och min skräphög på baksidan kommer snart att dofta gott

av en blandning av dragon, oregano och pepparmynta.

Med tanke på mängden rötter som hamnade där så... Ojoj!

Dessutom

-har det härliga brittsommarvädret kommit av sig.

Nu regnar det på mina nyplanterade vänner. Gott så.

-plockade vi av de sista äpplena från trädet i går.

-återstår ännu några krishärdar, men dem tar vi en annan gång! =)

Det bidde ingen tummetott...

Har ni hört historien om tummetotten?

Den där en man går till skräddaren för att få en kostym uppsydd,
men för varje gång ha kommer och frågar efter sin kostym har det blivit mindre och mindre med den:
 "Det bidde ingen kostym, det bidde en kavaj", "Det bidde ingen kavaj, det bidde en väst"
och så vidare, tills skräddaren meddelar att "det bidde ingen handske, det bidde en tummetott."

Jag har haft en liknande upplevelse i min trädgård.
Fast tvärtom.

Rosen Nevada fortsätter blomma, än finns det flera knoppar kvar.

Jag hade planerat ett litet tummetott-projekt i söndags.

21 alliumlökar skulle ner i buskrabatten.

Det är inget stort projekt.

 

De första sju lökarna kom ner utan större problem,

men sedan började jag fundera på var resten skulle sitta.

Jag kom fram till att det vore tjusigt om det svävade 14 alliumbollar

mellan rosen och forsythian, ovanför mina trista lammöron.

Men då måste jag nog ta tag i ogräset som invaderat just den delen av planteringen.

Poff, så hade jag ett handsk-projekt.

Här ska 14 alliumbollar sväva, är det tänkt.

Efter ytterligare lite funderingar kom jag fram till att jag nog ska lyda ett råd jag fick för ett tag sedan av min goda cybervän trädgårdscoachen: gräv upp dem och plantera om dem.

Då kan jag ju rensa bort ogräsrötterna ordentligt och få ner lökarna samtidigt som jag planterar om.

Och så växte projektet lite till.

Skottkärran fylldes flera gånger.

Jag började gräva och rensa och snart hade jag en ansenlig hög lammöron att plantera om.

Då bestämde jag mig för att jag faktiskt inte ville ha lammöron där!

Plötsligt måste jag bestämma vad som ska ersätta dem.

En av mina bästa vänner i trädgården: grepen.

Medan jag tänker jobbar jag vidare med rensningen och passar på att rädda sköldpaddsörten, göra en avläggare på forsythian, rensa taklöken på gräs...

Tro det eller ej: jag åkte på att sy en kostym!

En av aspiranterna. Spetsmössan har visat sig trivas ypperligt i rabatten,

Behöver jag säga att lökarna ännu inte kommit ner i jorden?

Dessutom
-vill jag tipsa om Svenska trädgårdsbloggar, som genomgår ett litet ansiktslyft.
Surfa in och bli medlem, eller uppdatera ditt gamla medlemsskap.

Lökar och lömska lupiner

Jag har i år beställt lökar för första gången i mitt liv. Det var odla.nu som fick äran.

Det var verkligen jätteroligt att botanisera bland lökarna på hemsidan, och svårt att begränsa sig!

När valet var gjort började den olidliga väntan på paketet...

I går kom det äntligen, och jag kastade mig iväg för att hämta hem mina nya älsklingar.

Och vilken tajming! Lagom till vädermässigt bästa trädgårdshelgen på länge.

Ett paket fullt av trädgårdsglädje!

När jag räknat bort hälften av bonuskrokusarna, som Helena ska ha, blev det 134 lökar.

Oj! Bäst att börja plantera, då. :D

Vintergäcken var först ner i backen, tätt följd av Thalia.

Sen tänkte jag peta ner tre hundtandsliljor i rhododendronplanteringen,

då jag läst att de gör sig jättebra som underplantering just vid rhododendron.

Jag förberedde genom att ta bort lite lupiner som hemsöker den rabatten.

Vanligen fuskar jag genom att bara slita bort bladen,

men nu tänkte jag vara ordentlig och drog upp rötterna också.

Lupiner har som en pålrot, det påminner mycket om morötter, faktiskt.

De små har samma storlek som mina ynkliga morötter fick i år,

och de är riktigt lätta att få upp ur den förhållandevis luckra jorden i rhododendronplanteringen.

Men så stötte jag på ett monster.

En av de där små lupinplantorna visade sig ha oproportionerligt stor rot.

Och så en till. Och en till...

Ni ser hur oskyldiga de ser ut ovan jord, och så lurar ett monster under ytan!

Lömska lupiner, minst sagt!

Det slutade med att jag grävde om nästan hela planteringen med en grep.

Några av rhododendronrötterna fick sig nog en omgång,

och jag hoppas att min klematis finns kvar till våren,

men nu är det inte såå många lupiner kvar.

Liljorna kom i jorden till slut, men efter det tog det stopp.

Jo, stora tjejen petade ner några krokusar också,

men på det stora hela har jag ett sjuttiotal lökar kvar till i morgon.

Eftersom min mage krånglat ett tag höll jag tummarna för att den skulle hålla för lite grävning.

Det gjorde den, men musklerna!

Efter bara några spadtag darrade flera av dem! Läskigt!

Måste nog börja träna på något sätt...

Dessutom

-satte jag vitlök igår.

-smakade Signe Tillisch-äpplet alldeles gudomligt. =)

-har jag massor av uppslag för nya inlägg. Håll utkik!

Grupptryck

Mina höstrudbeckior har växt sig ståtligt höga i år.

De är en bra bit över min egen huvudhöjd,

och sambon hävdar att de är över hans också.

Men om man tittar lite närmare ser man att det finns annat än höstrudbeckior,

en katt bland hermelinerna, så att säga.

En växt som sällan blir såå hög, inte i min trädgård i alla fall.

En gråbo har fallit för grupptrycket och följt med upp på en högre höjd.

Brunört

Det här är en vanlig syn i min gräsmatta. Jag tycker att brunörten är ganska söt,

så det gör mig inget att den sprider sig mer och mer.

Men häromdagen hittade jag något nytt.

Vit brunört.

Enligt min flora ska brunörten ibland kunna vara gräddvit eller rosa,

men den här känns ganska kritvit.

Hur som helst: jag är rätt nöjd med detta nya ogräs. =)

Dagens ogräs: tistel

 

Idag gav jag mig in i djungeln i rabatten som jag kallar murrundeln. Där var det tistlarna som bestämde, och de fanns i alldeles för stort antal.

Juryn var helt enig när Dagens Ogräs utsågs. :P

Tekniken var enkel: handskar på, ta tag långt ner på tisteln och dra uppåt.

För det mesta kommer en lång rot med, så verktyg känns överskattat.

Armarna fick ta lite stryk, förstås, och några av växterna blev stukade av min framfart. :/

Men jag arbetade mig systematiskt igenom rabatten och snart hade jag en stor hög samlad på gruset.

Det känns skönt att de är borta, nu är det bara resten kvar...

Rabatterna

Det är en underbar sommarkväll och jag sitter på trappen och bloggar, med utsikt över mina två hyfsat rensade rabatter.

Entréplanteringen ser inte så rolig ut ändå, eftersom häxörten, marktäckaren, frös under en frostnatt i början av maj. Nu frodas den som vanligt längs stenkanten, men inte så mycket i mitten... :/

I buskrabatten återstår att rensa bland lammöronen, och jag har efter en session med trädgårdscoachen bestämt mig för att gräva upp dem och plantera om, så jag tar tag i rensningen samtidigt. Annars är det lite grästuvor som ska bort, resten är okej.

I rabatten på murkrönet har min kaprifol kommit ordentligt i år.

Den börjar kasta sig över stenarna, precis som jag tänkte när jag planterade den, och så doftar den underbart.

Hela nedre delen av trädgården har fått en ny dragningskraft så här på kvällen. =)

På bilden syns också pionen som håller på att slå ut. Visst är det vackert?!

Nu har ju allt som bekant en baksida, och rabatten på murkrönet är inget undantag. Från andra hållet ser rabatten ut så här:

Det är så mycket ogräs att sambon inte ser var gräsmattan tar slut och rabatten börjar, så fänrikshjärtana som sitter längs kanten har fått en omild ansning.

Jag ska ta tag i det här också, så småningom. Först måste jag göra en prioriteringslista.

En rabatt som jag känner lite extra för är murrundeln.

Det är min första rabatt, och den fullkomligt dignar av favoritblommor. Dagliljorna har tredubblat storlek sedan jag planterade dem för fyra år sedan och jag får fler och fler blommor i mina pioner, som bara var rotknölar när jag äntligen fick ner dem i jorden efter flytten i samband med husbygget. Irisarna blommar villigt och aklejor sticker upp här och där.

Sorgligt bara med alla tistlar, gräs, klöver och annat ogräs som totalt tagit över.

Frågan är vad jag ska göra. Att rensa runt växterna känns ogörligt eftersom det blivit så mycket, men samtidigt är rabatten så fin att jag ogärna vill gräva upp den.

Å andra sidan skulle jag vilja ha en sittplats där nere (det är nära till kaprifolen på murkrönet) och om jag gör om rabatten skulle jag kunna ha en sittplats mitt i.

Det tål att tänkas på.

Dagens ogräs

Idag kände jag, som vanligt på torsdagar, att jag var alldeles för trött.
Mitt schema känns inte alldeles optimalt, med tidiga morgnar både tisdag och onsdag, och dessutom långa dagar onsdag och torsdag. Tisdagens tidiga eftermiddag äts för tillfället upp av stora tjejens gympa, och resultatet är att jag säckar ihop i soffan när torsdagen närmar sig sitt slut. =(
Men idag valde jag att göra lite annorlunda. Jag bokade tid för trädgårdsterapi, hoppade i trädgårdskläderna och gav mig ut i rabatten.

Dagens terapitema fick bli ogräsrensning, och för att man ska förstå begreppet ogräsrensning när det gäller min trädgård får jag lov att ta med lite av min ogräshistorik:

Sommaren 2009 var jag höggravid och eftersom min mage antog en imponerande storlek redan tidigt i graviditeten, fick ogräsrensningen stå tillbaka. Min svärmor tog ett eller två nappatag med rabatterna, men det var allt.

Sommaren 2010 var planen att jag skulle ta igen vad jag missat 2009, men kombinationen studier/småbarn föranledde akut tidsbrist, och återigen fick ogräsrensningen stryka på foten. Den här gången tog inte ens svärmor tag i problemet, och nu väntar alltså två års ogräsrensning på mig i rabatterna.

För att inte drabbas av total prestationsångest måste jag begränsa mig.

Steg 1: Val av rabatt. Idag blev det buskrabatten, mitt utanför entrén.

Steg 2: Val av ogräs. Buskrabatten domineras just nu av maskrosor, så det blev ett naturligt val.

Även om det bara är en rabatt och ett ogräs krävs en genomtänkt strategi för att genomföra en dylik operation i min trädgård. Min strategi var att välja ut en stor planta att börja med. På så sätt såg jag resultat direkt. Därefter tog jag fler plantor i dess omedelbara närhet, och arbetade mig utåt tills jag rensat ett helt område. Då valde jag en ny stor planta på ett annat område. Och så vidare.

Jag höll nog på runt en timme, och jag fick ihop en ansenlig hög.

Det som finns kvar i rabatten är de som satt alltför nära rosbusken, eftersom jag inte hade några handskar. Några rivmärken blev det ändå.

Nästa gång blir det nog tistlar och gräs.
Eller en annan rabatt...