Lustips

För några dagar sedan upptäckte jag att min fläder var alldeles full av svarta bladlöss.

Inte så att det gör mig så mycket, jag fick ändå inga blommor på den i år,

och behöver inte oroa mig för att få löss i saften,

men det ser inte så trevligt ut när den är helt svart av löss.
Orkade hur som helst inte engagera mig mer just då,
så såpvatten och andra huskurer fick vänta.

När en kompis i panik bad mig om råd för att bli av med lössen på sin egen fläder,

googlade jag och hittade massor av olika tips.

Såpvatten, vattenslang, klämma, persilja, vitlök och malört.

Och så kunde man göra avkok på rabarber att spraya eller vattna med.

Eller lägga färska rabarber under växter som lätt angrips.

Det sista lät enkelt och bra, och fastnade i min hjärna. =)

Vi låter våra rabarber vila i år, eftersom de har gett så dålig skörd,

men några vissna blad rycker jag bort i alla fall.

Och när jag ryckte några sådana kom jag ihåg det där tipset,

så jag slängde dem under flädern istället för i komposten.

Tänkte inte så mycket på det,
tills min PTI uppmärksammade alla oss i gruppen Trädgårdsliv på Facebook
på vilket bladlusår det är.
Då gick jag ut och kollade till mina bladlöss
och kunde något snopet konstatera att de i stort sett var borta!

Om det nu beror på rabarbern eller om de helt enkelt tröttnade på min fläder,
det vet jag ju inte, men lita på att jag kommer att sprida ut rabarberblad
lite här och där under schersminer och rosbuskar! =)

Fienden anas vid horisonten

Min trädgård är än så länge förskonad från fientlig ockupation,

men för varje år närmar de sig mer och mer.

Jag har länge fått lov att kryssa mellan dem på väg till och från mitt rike.

Efter flera års träning har jag äntligen lärt mig att

styra min svarta springare (läs bil) mot fiendetrupperna utan att få kväljningar,

men obeväpnad och till fots lever jag ännu efter devisen "bättre fly än illa fäkta".

Måste nog öva markstrid.

I år har jag sett dem på andra sidan vallgraven, och jag anar att de redan nästa år har forcerat den...

Får börja försåtsminera gränsområdet med snigelgift!

Det händer konstiga saker...

I morse gav jag mig ut i trädgården med kameran för att dokumentera nyutslagna dagliljor.

Som vanligt.

Men allt var inte som det brukar...

I dagliljerabatten på baksidan möttes jag av ganska många blommor,

men det var en som stack ut från mängden.

En 'Green Flutter' som råkat bli dubbel.

Imponerande, eller hur!

Jag fick försöka länge i olika ljus, men kameran ville inte fokusera rätt.

Först på kvällen fick jag denna halvbra bild av utsidan,

men det syns i alla fall att det är två blommor som slagit sina påsar ihop.

I mur-rundeln hade 'Ice Carnival' slagit ut.

Det var den första daglilja jag köpte,

tidigare hade jag sådana som fanns på tomten

och sådana jag fått av min svägerska, Acchleja-Helena, som tröttnat på dem.

(Jo, man kan visst vara en fena på trädgård ändå...)

Det är också årets sista dagliljesort som slår ut.

Nästan lite sorgligt, men än återstår många knoppar av flera sorter.

Efter lunch var jag ute vid 'Ice Carnival' igen.

Den var sig inte lik.

Den svarta fläcken nära mitten av blomman är någon slags bajs,

men det var också allt jag hittade av gärningsmannen.

Men den rackarn måste ha varit kvar, för nu på kvällen såg blomman ut så här.

Illdådingen har tuggat i sig hela kronblad!

Jag är frestad att skylla på rådjuren, men bevisen säger något annat den här gången. :P