Januari = kärlek

Jag har nog världens finaste familjekalender!

Från Burde* kommer Magic Garden-kalendern

som jag bara var tvungen att köpa.

Judith Glover har illustrerat kalendern, 

och det är alldeles underbara bilder för varje månad!

Januaribilden tolkar jag som att det är en tid för extra kärlek till växterna.

Om man tittar noga ser man att det hon vattnar med är TLC - 

Tender Love and Care.

I vårt klimat är det kanske inte läge för det utomhus,

men visst präglas väl januari av en stark kärlek även till trädgårdens växter?!

Vi längtar och drömmer,

planerar och botaniserar i böcker och på nätet.

Många beställer fröer och börjar skämma bort de första frösådderna, 

som utan knussel får första tjing på solplatserna närmast fönstret.

♥

Favelans fall

Det fanns ett litet skjul på vår tomt när vi köpte den.

Det låg i skogskanten bakom huset och var gult, precis som stugan.

Den vackra (?) blå färgen på dörrarna var i själva verket en bleknad grön nyans.

Det kunde man se när man hittade en skyddad och oblekt fläck.

Skjulet bestod av en förrådsdel på högst fyra kvadratmeter,

ett utedass på cirka en kvadrat

och en öppen del, där förra ägaren travat upp en massa bråte.

Bråten rensade vi bort och så rev vi den delen av skjulet.

Utedasset valde vi att inte använda, 

då vi inte tillbringade så långa stunder där innan huset byggdes.

Förrådet fick vara kvar, lite på nåder.

Det skulle förstås rivas så snart som möjligt, 

men var ändå praktiskt att ha. Så länge...

Skogen försvann en bit bakåt, 

och marken runt omkring fick sig en rejäl omgång.

Men skjulet stod kvar.

2011, sex år efter husbygget, 

sex år av löften om att "snart ska den bort",

gjorde vi äntligen slag i saken.

Carportens förråd var så pass färdigt

att vi kunnat utrymma förrådsdelen, 

och min sambo klättrade upp på taket för att börja riva.

Sedan var det dags för väggarna.

Mer och mer av det arma huset försvann,

medan regnet tilltog.

Snart hade vi en "luftig bodega" på baksidan.

(Eller hur, Helena?!)

Och luftigare blev den.

Till slut kunde man putta omkull den.

Och så återstod endast en brädhög

av vad min bror brukade kalla "favelan".

I min okunskap fick jag lov att googla på ordet,

och fann att det är ett sånt där hus som kåkstäder består av.

Och ja, det kändes passande!

Hade tänkt avsluta med en bild på vårt nya, stolta förråd,

men jag har tydligen inte fotograferat det.

Men det sitter ihop med den här stolta

(om än halvmålade)

carporten.

Nu börjar det blomma

Mina vårarrangemang har kommit igång.

De är lite ojämna, men det innebär ju bara att jag får njuta lite längre.

Det runda arrangemanget är väldigt praktiskt,

man kan bara vända bästa sidan till.

När de här har blommat över får de gömma sig på baksidan.

Pepparkakskrasch

Det här är ett inlägg som inte riktigt passar in i min trädgårdsblogg,
men jag kan inte låta bli att tipsa er alla om en ny härlig fest att bjuda in till.

Min äldsta dotter har som tradition att bygga pepparkakshus med sin mormor före jul varje år.

Den här gången fick hon sällskap av sina båda tjejkusiner.

Huset står kvar hos mormor över jul, 

och när det är dags att plundra runt tjugondag Knut ska förstås byggherrarna vara med.

De tre tjejerna bjöds alltså in på en variant av julgransplundring.

Men om julgranen är tämligen ointressant i sammanhanget, 

och pepparkakshuset i stället står i centrum för allas uppmärksamhet,

är det verkligen en julgransplundring då?

Nej, det är det inte.

Det är en pepparkakskrasch, så klart.

I alla fall om man får tro min stora tjej.

Ett underbart nytt ord, som är väldigt användbart.

Det kan väl vara något för språkrådets nyordslista?!

Numera är ju julgranarna rätt trista att plundra, då godsakerna lyser med sin frånvaro.

Äpplena är utbytta mot julgranskulor,

smällkaramellerna är alltsomftast tomma på innehåll och kan återanvändas år från år,

och det är lättare att köpa färdigt glitter än att sitta och trä upp popcorn på tråd.

Vanligen löser man detta med godispåsar som delas ut,

men visst är det väl roligare att plundra ett pepparkakshus,

som faktiskt går att äta?!

Så släng ihop ett pepparkakshus till jul

(det finns ju de där färdiga byggsatserna och kristyr på tub,

så det måste inte bli alltför ansträngande),

och bjud sedan in vännerna på pepparkakskrasch den 13 januari.

Det är mitt tips.

Myslys på trappen

Jag blev ensam hemma en stund på eftermiddagen,

och av någon anledning hoppade piffaren i mig igång.

Värmeljuslyktor tändes lite varstans

och sprider nu både stämning och väldoft omkring sig.

Medan jag smög runt med min illrosa gaständare modell längre

slog det mig att det vore mysigt om det lyste lite ute på trappen också.

Om någon går förbi och inte minst när familjen kommer hem.

Strax därefter stod jag på trappen i bara strumplästen

och försökte få loss de gamla värmeljusen ur de något snäva hållarna.

Innan jag hade lyckats tända de nya var tårna lite småfrusna,

men det var så vackert mot kvällshimlen att jag bara måste föreviga det.

Nu är ju fotografering i mörker inte det lättaste man kan ge sig på,

så tårna fick minsann stå ut en bra stund innan jag nöjde mig och gick in.

I skrivande stund värker de fortfarande en aning...

Det är inte ofta de här lyktorna lyser.

Vi bor i ett sant blåshål, och då lyktorna är av ett mycket luftigt snitt

brukar moder natur blåsa ut lågan med yttersta lätthet.

Lyktorna kommer från Zetas, 

där jag köpte dem på julmarknaden 2010.

Jag försökte klä in dem med lummer till jul, men jag blev inte nöjd.

Och de är så fina ändå, med sin enkla rostighet.

Göra vår

Okej, det ÄR inte vår än.

Och inte är det väl vinter heller, 

även om temperaturen letade sig ner under nollstrecket igen i går kväll.

Men därmed inte sagt att man inte kan GÖRA vår!

På väg hem från jobbet svängde jag in till Växtriket

och inhandlade attiraljer som jag tänkte kunde behövas.

Det blev några krukor med pärlhyacint, både blå och vita,

en ny bekantskap i form av Ornithogalum,

lite murgröna, bland annat den här blanka varianten,

och två vackra vivor.
Jag kände att jag ville ha något blommande på en gång,

och den här färgställningen kunde jag inte motstå.

Planteringskärl och jord fanns hemma,

så lite lunch och sedan fick kreativiteten fritt spelrum,
medan vintern försökte ta övertaget utanför fönstret igen.

Det blev två arrangemang:

Ett blå-grått, med de blå pärlhyacinterna och murgröna.

Runt om lade jag grå skiffer.

Och så ett vitt, med vit pärlhyacint och så den där "ornitologen" ;-)
I ena änden hamnade den blanka murgrönan,
och runt fötterna fick de vita stenar.

Vivorna fick varsin hink, men annars är de "sig själva nog",
utan samplantering.

Men...

Det blev förstås en bukett tulpaner också!
Det är ju ändå januari!

Så nu har det blivit vår inne hos mig,
samtidigt som det blivit vinter därute.

Ha en skön helg!

Vintern är borta

Nej, mer än en vecka fick inte vintern vara i fred.

Nu har kylan jagats på flykten och regnet gör sitt bästa för att rensa bort all is.

Blött, blött, blött  och grått, grått, grått.

Vårlängtan sätter in.

Kan man inte bara bläddra framåt i almanackan nu, så att det är mars eller så?

Jag vill gräva mina rabatter,

åka på mässor,

köpa hem massor av jord

och vårfixa med lite allt möjligt!

Inte bara sitta inne och titta på vinterregnet.

I morgon ska jag nog fixa lite inomhusvår i alla fall!

Så roligt!

Jag har förärats en award.

Garden of Sense utsåg mig till en av hennes Liebster Blogs.

Jag är otroligt glad och tacksam,

och lite extra kul att det var just den awarden, 

då tyskan har en speciell plats i mitt hjärta.

Tanken är nu att man ska utse fem av sina käraste (liebster) bloggar

och skicka awarden vidare.

Jag kommer tyvärr inte att göra det.

Inte för att det saknas underbara bloggar att skicka den till,

för det finns det massor,

utan för att jag inte orkar ge mig in i award-karusellen.

Jag fortsätter att blogga som tidigare

och jag är glad om jag kan glädja eller inspirera någon.

Jag ska försöka kommentera lite oftare på era bloggar,

och hoppas att ni liksom jag känner att varje kommentar

är en lika fin utmärkelse som en award.

Jo, det är nog vinter trots allt!

Den milda hösten har gjort sitt till.

Den gröna julen likaså.

Och allt regn...

För att inte tala om alla vårteckensrapporter på olika bloggar.

Ja, det är lätt att tvivla på att det är vinter, trots att almanackan talar sitt tydliga språk:

Januari = vinter, det vet ju alla!

Men nu har det faktiskt varit kallt flera dagar.

Marken är numera hård när man kliver omkring ute i trädgården.

Och på Borsöknasjön har isen lagt sig.

Så till den milda grad att vissa vågar sig ut med långfärdsskridskor...

(Dock icke undertecknad)

Idag var jag inne i mer centrala delar av staden, 

och på Eskilstunaån har isen tagit denna form.

Det krasade härligt när nya is-sjok kom flytande och anslöt sig till packisen.

Så jag antar att vintern har kommit till slut.

Men snön har inte kommit än, så det finns inget skyddande täcke över växterna.

Hoppas att de klarar kylan ändå!

Dessutom

- hörde jag på radio idag att det just nu blir ljusare med en hastighet av fyra minuter per dag.

Inte tokigt alls!

Årets mål

Jodå, det blev nytt år den här gången också.

Nu är det 2012 man ska lära sig att skriva.

Det sitter nog i ryggmärgen någon gång i maj, sådär. ;-)

Jag lovade ju att återkomma när jag filat färdigt på mina mål för trädgårdsåret,

och här är jag!

(Egentligen hade jag filat färdigt för flera dagar sedan, 

men blogginspirationen har inte infunnit sig förrän nu...)

Underlätta njutning

Jag vill kunna njuta av min trädgård, men något som saknas hos mig är sittplatser. 

(Bilderna nedan är därför inte från min egen trädgård, 

utan från olika trädgårdar jag besökte förra året)

I år ska jag hitta nya platser och skapa förutsättningar för att sitta och njuta 

av vårsol, morgonsol, svalkande skugga och skönhet.

Det passar lite extra bra att leta platser i år, 

eftersom de nya grannarna har förändrat trädbeståndet 

och solen fått möjlighet att hitta nya vägar in i min trädgård.

(Och ja, bänkarna från förra årets mål ingår i detta!)

En egen plats

2011 fick jag en egen hörna i trädgården,

med planteringsbord och praktisk stenläggning.

I år ska jag ta den i besittning.

Jag kommer att inreda den och jag kommer framför allt att använda den!

Uppgradering

Jag har två större projekt som jag vill hinna med i år.

Båda är rabatter som ska uppgraderas.

Först är det "panikrabatten",

där perenner som stått i kruka grävs ned varje höst.

Den ska äntligen få bli en riktig rabatt, en stor sådan,

med kodnamn dagliljekullen.

Därefter är det min allra första rabatt - murrundeln -

som ska få sig en välbehövlig ansiktslyftning.

Den har under sina fem säsonger hunnit växa igen å det grövsta,

men nu ska det bli ändring!

Dela, flytta, fixa och rensa.

Det är nog allt, 

förutom att jag ska hitta på en massa roligt

med trädgårdsföreningen Acchleja, förstås!

Trädgårdsbesök (gärna hos några bloggare) och utflykter 

och så många fina fikaträffar!