Blind kärlek

Jag fullkomligt bubblar av lycka över min trädgård just nu!

När jag ser den uppgrävda och nertrampade planteringen i murrundeln

njuter jag av att jag bara har lite kvar att gräva upp innan jag kan börja plantera nytt.

När jag ser den söndertrasade gräsmattan i köksträdgårdsdelen,

myser jag över den nya muren av stora stenar,

som pappa lade på plats med grävmaskinen.

När jag ser grässvålen och jordhögarna jag inte orkat köra bort

ler jag åt att blåbärsbuskarna har hittat sin plats intill altanen.

När jag ser den kaotiska baksidan, 

hälften leråker och hälften lekpark,

ser jag för min inre blick hur lunden kommer att se ut när jag är klar.

Kärleken till min trädgård är verkligen blind!

Eller så har den synnerligen god syn, som kan se genom allt det fula. =)

Det stör mig verkligen inte alls att det är så ofärdigt.

Sen är det allt nytt som kommer upp!

Jag förvånas ideligen över nya blommor som "redan" blommar,

innan jag inser att vi ju faktiskt är en hel vecka in i maj nu.

Hundtandsliljan vid rhododendron börjar veckla ut sina blommor

och nepetan i entréplanteringen skimrar i blått.

Och min bolltistelplantering,

den som jag rensade från kirskål och kvickrot,

har tagit sig alldeles fantastiskt!

Både bolltistlarna och höstrudbeckian sprutar upp ur jorden!