Pepparkakskrasch

Det här är ett inlägg som inte riktigt passar in i min trädgårdsblogg,
men jag kan inte låta bli att tipsa er alla om en ny härlig fest att bjuda in till.

Min äldsta dotter har som tradition att bygga pepparkakshus med sin mormor före jul varje år.

Den här gången fick hon sällskap av sina båda tjejkusiner.

Huset står kvar hos mormor över jul, 

och när det är dags att plundra runt tjugondag Knut ska förstås byggherrarna vara med.

De tre tjejerna bjöds alltså in på en variant av julgransplundring.

Men om julgranen är tämligen ointressant i sammanhanget, 

och pepparkakshuset i stället står i centrum för allas uppmärksamhet,

är det verkligen en julgransplundring då?

Nej, det är det inte.

Det är en pepparkakskrasch, så klart.

I alla fall om man får tro min stora tjej.

Ett underbart nytt ord, som är väldigt användbart.

Det kan väl vara något för språkrådets nyordslista?!

Numera är ju julgranarna rätt trista att plundra, då godsakerna lyser med sin frånvaro.

Äpplena är utbytta mot julgranskulor,

smällkaramellerna är alltsomftast tomma på innehåll och kan återanvändas år från år,

och det är lättare att köpa färdigt glitter än att sitta och trä upp popcorn på tråd.

Vanligen löser man detta med godispåsar som delas ut,

men visst är det väl roligare att plundra ett pepparkakshus,

som faktiskt går att äta?!

Så släng ihop ett pepparkakshus till jul

(det finns ju de där färdiga byggsatserna och kristyr på tub,

så det måste inte bli alltför ansträngande),

och bjud sedan in vännerna på pepparkakskrasch den 13 januari.

Det är mitt tips.