Lånad kamera

Jag har lekt med sambons systemkamera.

Lite ovan är jag allt, men så roligt det är att kunna ställa in fokus alldeles själv!

Här är det rosen Katarina Zeimet som poserar.

Fokus på det jag vill, och suddigt i bakgrunden.

Tyvärr syns grannens tak fortfarande bakom fackelblomstret,

men inte lika mycket som vanligt.

Stora tjejens sexårspresent har burit frukt två gånger i år.

Först på fjolårsskotten, men nu på årets skott.

Kommer det att bli några hallon nästa år???

Någon som vet?

Sköldpaddsörten har inte kommit så bra i år.

Den vita är utkonkurrerad av ett lammöra som jag redan rensat bort,

men den rosa hade visst bara gömt sig under schersminen.

Till sist en bild på djurlivet i min trädgård.

Krolliljans frökapsel agerar helikopterplatta åt en nyckelpiga.

Sista versen

Nu har den sista dagliljan blommat över för det här året.

Det blev 'Cool It' som höll ut längst,

i vita rabatten på framsidan.

Idag har jag jobbat hårt med nästa års dagliljeprakt.

Jag har grävt bort nästan allt gräs där min nya dagliljerabatt är tänkt att ta plats.

Jag hoppas att min sambo snart ska hjälpa mig att få hem jord,

så att nästa steg i projektet kan ta vid.

Tills vidare får jag jobba på papper.

Planera.

Höga-låga, mörka-ljusa, blandat eller större "sjok"...

Fienden anas vid horisonten

Min trädgård är än så länge förskonad från fientlig ockupation,

men för varje år närmar de sig mer och mer.

Jag har länge fått lov att kryssa mellan dem på väg till och från mitt rike.

Efter flera års träning har jag äntligen lärt mig att

styra min svarta springare (läs bil) mot fiendetrupperna utan att få kväljningar,

men obeväpnad och till fots lever jag ännu efter devisen "bättre fly än illa fäkta".

Måste nog öva markstrid.

I år har jag sett dem på andra sidan vallgraven, och jag anar att de redan nästa år har forcerat den...

Får börja försåtsminera gränsområdet med snigelgift!

Äppelskörd

Idag fick min sambo äntligen smaka de fantastiska Röd Melba-äpplena.

Som han har längtat!

Nu är vi i alla fall tre dagar in i september,

färgen är intensivt röd

och ett av äpplena hade ramlat ner av sig självt.

Alla tecken tyder på att det är dags att skörda. =)

Äpplet som fallit blev efterrätt

(när jag skurit bort det stötta),

och det var himmelskt gott.

Vi skar bitar av det rödstrimmiga fruktköttet och njöt.

Ytterligare tre äpplen plockades ner

(två lite blekare lämnades på grenen),

och för första gången i mitt liv kunde jag bjuda på alldeles egen äppelpaj.

Det var min bror och brorson som fick äran att uppleva detta stora ögonblick.

Vi har också plockat upp de sista potatisarna.

De hade blivit lite skorviga av sin långa väntan på skörd,

men de var klart ätbara.

I morgon blir det nog stekt potatis av resterna.

Jag älskar att skörda ätbart i min trädgård!

Trädgårdsbesök på nära håll

Ibland får man trädgårdsupplevelsen serverad på silverfat.

Som igår, när vi skulle på trädgårdsvisning och

(hör och häpna)

promenerade dit.

Det tog inte mer än tio minuter!

Jag har promenerat förbi många gånger.

Innanför gärdsgården och vresroshäcken syns den här fantasifulla installationen,

som på något sätt lovar att det finns mer att se.

Men mer ser man inte om man inte blir inbjuden.

Nu var jag inbjuden, och det fanns mycket att se!

Trädgården kändes jättestor,

och då var den ändå bara 26 kvadratmeter större än min egen.

Den här luftiga avdelaren utgjorde gränsen till köksträdgårdsdelen.

Jag undrar just var jag kan sätta en sån i min trädgård...

Det fanns några hemliga gångar...

...och mysiga sittplatser.

En charmig hylla i äppelträdet.

Vid ett annat äppelträd fanns ett stilleben

som gav en känsla av paus i arbetet.

Ett gediget växtstöd i form av en gärdsgård.

Kan bli lite klurigt att rensa, men vad gör det?!

Strax intill syns det att det blir varmt mot väggen.

Vindruvorna trivs gott i spaljén av armeringsnät.

Slutligen njöt vi av en himmelskt god äppelkaka

som värdinnan lovade innehöll mycket fett. =)

Till våren blir det ett nytt inlägg om Björkstena,

för vi tiggde till oss ett besök i början av säsongen också.

Då hoppas jag att alla Acchlejorna har möjlighet att följa med,

även de som får lov att ta bilen.

Acchlejaträff

I torsdags var det åter dags för en träff med Acchleja-tjejerna.

Det var Petra som bjudit in till en variant på våra fikaträffar, nämligen middagsträff.

Temat var gurka, då värdinnan blivit mycket nöjd med gurkskörden i år.

Det var nog tur att det var middag istället för fika,

för jag tror inte att dagens tema hade gjort sig lika bra på en fikatårta

som på smörgåstårtan som vi fick.

Efter trädgårdsrundan i sensommarträdgården bjöds vi på fika också,

men då var temat över och vi fick istället en väldigt god ananaspaj.

Jag har tidigare bara sett Petras trädgård från bilen,

då vi före hennes inträde i föreningen åkte förbi och spionerade.

I våras bjöd hon på fika innan föreningen åkte på Lötas STA-kväll

med fina rabatter på sitt stora sortiment.

Jag missade både fikat och Löta,

eftersom dotterns skola valt just den kvällen för föräldramöte.

(Bara det är ju grund för skolbyte!!!)

Nu var jag äntligen på plats i trädgården.

Lite trist tid, kan tyckas.

Sensommaren hade tagit ut sin rätt på rabatterna,

men som den trädgårdsälskare jag är har jag vett att uppskatta även förfallet.

Och många av Petras blommor är som finast nu.

I min egen trädgård är det inte lika många sådana.

Både rosenflockel och echinacea står nu på önskelistan.

Den här spontana installationen blev jag väldigt förtjust i.

Lite vildvuxet och trasigt, men väldigt charmigt.

(Jag censurerade en plasthink, men annars såg det ut så här.)

Idag var jag på ett annat trädgårdsbesök.

Det berättar jag mer om en annan gång.

Ordning i äppelkaoset?

För en tid sedan skrev jag om min okunskap

när det gäller äppelsorterna på mitt familjeäppelträd.

(Läs mer om det här)

Sedan jag skrev det inlägget har äpplena mognat något

och skillnaderna mellan dem har blivit större.

Framför allt är det nog så att äppelbeskrivningar oftast utgår från det mogna äpplet...

Den här skönheten är stor och frestande.

Sambon är så ivrig att plocka ett äpple att han bara den senaste veckan

har frågat om beräknad mognadstid vid ett flertal tillfällen.

Jag tror att detta är 'Röd Melba', växer åt öster på trädet.

(Sambon får vänta en vecka till, så har vi kommit in i september.)

Norra sorten bär mycket frukt i år och min gissning är 'Cox Pomona'.

Äppelsorten i sydväst har drabbats av någon fläcksjuka,

och eftersom 'Signe Tillisch' ska vara mottaglig för skorv

är det min gissning, både på sort och åkomma.

Fjärde grenen, i mitten, bär ingen frukt i år,

och enligt min uträkning ska det vara 'Oranie' jag blir utan.

Till min hjälp i detta gedigna utredningsarbete

har jag haft äppelbibeln "Äpplen i Sverige"

och bildsök på nätet.