söndag 16 september 2012

En plocka-blommor-rabatt

Mina två tjejer, tre och sju år gamla, älskar att plocka blommor.


Under sommaren fyller de huset med buketter,
och det är väl alldeles underbart?!

I år har de börjat med en ny tradition, utöver buketterna.
Blommor i håret.




Charmigt, inte sant?!

Men... det är ju inte alltid de väljer "rätt" blommor.
Ser ni de vita i Lillans hår på översta bilden?
Det är Allium Amplectens som jag köpte sju lökar av i höstas.
Man kan väl säga att jag hade tänkt mig att ha sju blommor i rabatten...
Sju är liksom inte så mycket.
Hade jag haft tjugosju, så...

Och även de blommor som de får plocka lämnar "sår" i rabatten.
Studentnejlikorna sitter till exempel helt fel med sin klarröda färg,
men när de plockas av blir det en underlig installation av tomma stjälkar.

Såå...
Min plan är att göra en plocka-blommor-rabatt vid lekstugan (där den inte syns).
En rabatt fylld av bra plock-blommor,
som de får ha helt och hållet i fred för mamma.
=)


Stora tjejen har hjälpt till att lägga ut tidningar i botten och köra jord,
så känns det ännu lite mer som deras egen rabatt.
Det fattas några stenar i bakkant, sen är det planteringsdags.

Studentnejlikorna flyttar dit så snart som möjligt,
och får sällskap av malva, prästkragar och aklejor.
Några daggkåpor ska de få och så blir det lite frösådder också.

Ha det fint!

fredag 14 september 2012

Hösttecken

Tydligaste hösttecknet i min trädgård sitter i entréplanteringen.
Det är en av buskarna som har ändrat skepnad över en natt nu i veckan.


Från att ha varit gulgrönaktiga har frukterna antagit en lätt rodnad.
De kommer senare att bli mörkt röda, 
och de sitter kvar på busken åtminstone till december.
De är därför tacksamma att använda som dekoration i olika jularrangemang.

Namnet på busken är Malus hybrida 'Red Sentinel', 
men exakt vad det är för nåt är lite oklart...
Enligt etiketten som satt på när jag köpte den 2007 är det "Paradisaeble busk",
men paradisäpple känns osäkert... Kanske är det danska/norska för prydnadsapel?


Nästa del av beskrivningen säger att det är en "lille busk" och det tycker jag låter så gulligt!
Just nu, är den väl ungefär 150 cm hög, och jag vet inte om den kommer att bli högre.
(Den är lite svår att urskilja i den sommargröna massan...)

Det här är en av de dyraste växter jag har köpt till min trädgård,
och det var ett totalt spontanköp,
men jag är verkligen supernöjd med mitt val!


Fler hösttecken kan ni hitta här.
Där berättar Hélena också om att forskarna vill att vi ska börja leta hösttecken 
på samma sätt som vi letar vårtecken.
Jag tycker att det låter härligt!
Tänk att få se fram emot alla härliga hösttecken 
istället för att spjärna emot och hålla fast vid sommaren...

Fast det är klart... 
Det är ju lite svårt att hinna tröttna på sommaren, som man gör på vintern.

Ha det fint!

söndag 9 september 2012

Generös jord

I år har vi köpt, få se nu... 2300 liter jord från Eskilstuna Energi och Miljö.
Jag tycker att det är bra jord, såvitt jag kan avgöra sådant,
men vilken massa överraskningar den bjudit på!


Gräslök och citronmeliss har dykt upp både här och där i rabatter och planteringar.


Daggkåpor (som man på Zetas får betala 48:-/st för) har kommit upp flera stycken alldeles gratis.


I den ännu oplanterade delen av Dagliljekullen sitter växterna nästan på varandra,
och jag har inte riktigt lust att plocka bort dem innan jag vet vad som kommit upp...
Oregano har jag sniffat mig till och så ser det väl ut som lammöra,
men den stora närmast stenen, vad kan det vara för nåt?


Här är en närbild på bladen.
Visst kan det väl vara nåt ogräs, men inte nåt jag känner igen i alla fall.


Den här tycker jag ser ut som mina kungsljus, kan det stämma?

Men bäst av allt, mitt i kryddlandet:


En tomatplanta med minst ett dussin tomater på!
Jag har tjyvat, toppat och plockat bort blad så att solen ska komma åt,
men vi får väl se om sensommarsolen orkar driva dem till mognad...


Spännande jord, eller hur?!
=)


lördag 8 september 2012

Glädjen i det lilla

Anne på Moseplassen har utlyst en tävling med finfina priser.
Uppgiften är att visa det som ger mest glädje i trädgården nu på hösten.
Bilden ska vara tagen på hösten,
och jag letade fram den här bilden ur mitt arkiv, tagen för på dagen ett år sedan.


Krolliljan, som är så vacker när den blommar,
har så här års en fantastisk fröställning att stoltsera med.
Den är underbar på håll, med sin exotiska silhuett,
men på nära håll är den minst lika fin.
Särskilt när den har besök av en blank och fin nyckelpiga.

Jag tycker att den här bilden speglar höstens lugn,
vilket är en stor glädjekälla för mig.
Det är inte samma euforiska trädgårdslycka som på försommaren,
men den går på något sätt mer på djupet.

fredag 7 september 2012

Förväntan

Vilket underbart ord, egentligen!
Och trädgårdslivet är fyllt av förväntan.
Det hör liksom till, eftersom trädgården inte är statisk.
Den förändras hela tiden och man vet inte riktigt till vad,
därav all förväntan. =)

Hur mycket man än försöker planera en trädgård eller en del av den,
kan man aldrig riktigt veta hur det blir.
Samma växt blir inte likadan på två olika växtplatser,
eller i alla fall kan man inte räkna med att den blir likadan.

Ta det här med växthöjder, till exempel.
Du kan läsa på etiketten, i böcker och tidningar, på nätet.
Du kan fråga experter, vänner eller till och med kolla på din egen växt.
Ganska säkert kommer du att få lite olika svar,
och det är ändå inte säkert att det stämmer med hur det blir på just det stället du väljer att plantera växten.
Utrymme, jordmån, konkurrens... Det är många faktorer som spelar in.


Det enda du kan göra är att vänta och se.
En väntan fylld av förväntan.
Kommer planteringen att bli så där harmonisk som du tänkt,
med växthöjder som böljar på precis rätt sätt?
Och har du en otrolig tur infrias dina förväntningar,
eller till och med överträffas.


Min förväntan kretsar just nu kring min Dagliljekulle.
Jag är så nöjd med att den ligger där, fylld av alla härliga dagliljor som jag samlat på mig,
men i tanken är jag redan framme i juli nästa år, 
när plantorna har växt till sig och visar sitt rätta jag.


När kanske femton-tjugo olika sorter blommar samtidigt
och slår mig med häpnad.


Fler reflektioner kring förväntan hittar du här.

torsdag 6 september 2012

Tre taggiga små bebisar


Idag har jag lekt barnmorska i min trädgård.
Eller kanske har jag hjälpt tre gängliga tonåringar att "klippa navelsträngen" och flytta hemifrån.
Hur som helst har jag nu tre nya rosbuskar på gång.
Stolt fader är 'Martin Frobisher', en av mina stora favoriter i trädgården.


Vet ni om att nästan den enda information man kan hitta om rotskott när man googlar är:
Ryck bort dem, det är vildskott.

Vad man ska göra om det inte är vildskott och man faktiskt vill ha skottet kvar,
det är väldigt svårt att ta reda på.
Som tur är har jag inte bara nätet att förlita mig på,
utan även en PTI (Personlig TrädgårdsInspiratör).
Gissa vad hennes råd var.

Konstpaus, så att ni hinner gissa... =)

Under tiden kan jag ju förklara lite mer om det där med vildskott och äkta skott.
Många av våra rosor är inte rotäkta, utan har ympats (okulerats) på en härdigare rot.
Äkta skott kommer från den fina rosen medan vildskott kommer från roten,
och blir alltså en annan sort än den man redan har.
Lättaste sättet att se om det är ett vildskott är att jämföra bladen.
I mitt fall är bladen lika som fadersplantan, och ett av skotten har till och med gått i blom.

Nu tillbaka till vad PTI sa:

"Ryck bort dem, det är vildskott."

Som tur är är det lite enklare att förklara för en livs levande PTI 
att det är ett äkta skott och att man vill ha det kvar, 
än det är att göra detsamma när man kommunicerar med Google!
Efter diskussionen som följde kunde jag sluta mig till 
att jag hade haft en ganska god aning om vad som skulle göras.


Sekatören åkte fram och de tre ynglingarna är numera en ynka decimeter höga.
Dessutom fick spaden komma fram och jag hoppas att jag lyckades få av rotförbindelsen till Martin själv.

Nu får de stå kvar där de är ett tag till, kanske flyttar jag dem nästa år.
Förhoppningen är att de ska buska till sig och bilda egna rötter till dess.


För säkerhets skull satte jag ut en pinne för att markera var ett av rotskotten står,
eftersom det förirrat sig utanför min skyddsbarriär och ligger risigt till när gräset ska klippas.

Sammanfattning 
(så att någon annan kanske kan googla sig fram till vad man gör med äkta rotskott)
Klipp ner till en decimeter (så buskar den till sig)
Kapa rotförbindelsen till föräldern (så att den börjar försörja sig själv)
Gräv upp och flytta när det passar.

tisdag 4 september 2012

Nu har jag börjat med julbaket!


Min underbara och trädgårdsintresserade faster överraskade mig förra helgen med en påse lökar.
Crocus sativus eller saffranskrokus var det, och fantasin sattes genast igång.
Skulle man kanske kunna baka lussebullar på egenskördad saffran till jul?

Nu är väl gemene man inte så positiv när det gäller chanserna till detta. 
I Karin Berglunds bok Din Trädgård står att den inte är härdig i Sverige,
och i Allt om Trädgårds forum kan man läsa att sommaren är för kall för att den ska orka sätta blom.
Men man kan ju alltid prova!

Tilläggas kan ju att trädgården där min faster köpte dem, A Gentleman's Garden, 
verkar ha fått blommor på sina saffranskrokusar, 
och den ligger i Tumba, Stockholm.

Instruktionerna som följde med lökarna rådde mig att sätta dem i sol till halvskugga
i väldränerad trädgårdsjord. Planteringsdjupet skulle vara 10-15 cm.
Plantera så snart som möjligt stod det också,
så för en gångs skull tog det mig inte mer än ett par dagar att få lökarna i jorden.

Foto: Gut Gimritz

Om lökarna behagar bjuda på några blommor ska de se ut på det här viset.
Och det där röda som liksom hänger utanför blomman,
det är det man ska skörda.
Man klipper av det och låter det torka,
och ska det vara saffran av god kvalitet gäller det att undvika resten av pistillen.

Saffran består för övrigt av mer än 150 doft- och aromämnen,
och doften beskrivs som metallisk honung med gräs- eller höartade toppnoter.
Allt enligt wikipedia.

Hur som helst: håll tummarna för mig och mina saffranskrokusar!



Litet tillägg:
Saffranskrokusen blommar på hösten och till våren kommer det bara blad.
Kan vara bra att veta...