onsdag 16 november 2011

Lyckad pysselkväll


Här ser ni en del av det kreativa kaos som rådde på mitt köksbord i måndags kväll.
Fem (mer eller mindre) pysselsugna Acchlejor bredde ut sina prylar
och skapade både det ena och det andra.


Petra var extra produktiv och förutom de här söta änglarna
hade hon ett par olika pyssel till med sig.

Helena nöjde sig med ett alster, och ägnade resten av kvällen
åt att försöka övertyga sig själv om att fuchsior i metall är juliga.
Fina julklappar är de i vilket fall som helst!


Mitt eget pyssel blev jag urnöjd med!
De här änglarna av metallband blev ju bara såå bra!
Och bortsett från första ängeln, som fick deformerad skalle,
så var de relativt lätta att göra också.

Min favorit är den bruna,
så jag är väldigt nöjd med att jag beställde den färgen utöver den röda som ingick i paketet.
Inköpsstället är Slöjd-detaljer
och i paketet ingick verkligen allt, till och med tänger.
Det gillar vi!

Ugglan där uppe i kaoset är förresten Lenas skapelse.
Hon gjorde flera olika färger, men det tog lite tid, så den röda var den enda som blev färdig.
Catrin satt och klippte, virade och fixade med en ängel av tapet,
men det fattades några delar för att den skulle bli färdig...

Själv hade jag så klart lite extra pyssel, då jag stod för värdskapet.
Mat hade jag lovat, och fika måste man ju ha på en träff med Acchleja.

Det blev paj för hela slanten.


Köttfärspaj med paprika...


...och ost- och skinkpaj med broccoli.

Efter den underbara föreläsningen med Hannu i oktober,
då jag faktiskt blev matinspirerad,
inte dubblade, men enochenhalvade jag receptet
och fick pajdeg över till dekorationer.
Notera speciellt att stärnorna matchar julpysseltemat galant!

Till fikat förväntade tjejerna sig en julpysseltårta, men det blev...


...en julpysselpaj!
(I underlig belysning...)

Tänk er en vanlig smulpaj med äpplen.
Byt ut själva smulet mot riven pepparkaksdeg.
Lägg ett pysselalster mitt på.
Voilà!

Det är ett eget recept, som kom till ett år när jag misslyckats med pepparkaksdegen.
Det gick inte för allt i världen att få den att hålla ihop, så vad gör man?
Uppfinner nya användningsområden, så klart!
Och den är verkligen god! Även mitt i sommaren.
Nu har jag alltid en bit pepparkaksdeg i frysen.

På pysselkvällen lyxade vi till det med gräddkolaglass,
men den är supergod med vanlig vaniljglass också.

Ja, som vanligt med Acchlejorna hade vi en riktigt trevlig kväll!

söndag 13 november 2011

Julpyssel i morgon!

Den lilla, lilla trädgårdsföreningen Acchleja kommer i morgon kväll att sammanstråla för att julpyssla. Det är nog det minst trädgårdsrelaterade vi gör tillsammans, men vissa av alstren hamnar i alla fall ute i trädgården, kanske till och med året runt. =)

I år är det jag som är värdinna, och jag hoppas att jag ska hinna fotografera något, så att det blir ett inlägg om kvällen så småningom.

Förra året var vi hemma hos Helena.


Någon hade med sig en av de vackraste jultidningar jag sett (har glömt namnet på den)
och jag passade på att använda den som bakgrund när jag fotade mitt pyssel.


Slutresultatet blev detta.


Och här syns våra samlade verk.
Jag har gjort de vita ringarna och hjärtat,
Petra gjorde det röda hjärtat (och flera likadana)
och Lena gjorde de små kransarna.
Ställningen och de små hjärtana var Helenas pyssel: en julkalender till min yngsta dotter.
(Helena är mina barns faster)


Det blev förstås lite extra pyssel för mig,
men så här blev den med guldfärg på stjärnan och 24 små paket.


Stora tjejen har också fått en julkalender av sin faster.
Den köptes färdigkonfektionerad, men är inte mindre imponerande för det!

 Vilket påminner mig om att det snart är dags att slå in paket igen... :P



lördag 12 november 2011

Lite nytt...

Jag har för länge sedan tröttnat på bloggens utseende,
och suttit och letat färgkoder som kunde passa mig.
Nu är färgkoder inte så lätta att förstå sig på, så det har tagit sin lilla tid.

Idag blev det rätt mycket datortid, och då fick jag äntligen ordning på bloggen också.
Sen får vi väl se om jag blir nöjd med det nya...

torsdag 10 november 2011

Om att kupa rosor

Var just inne på Facebook, och fick upp det senaste från odla.nu.
Det stod om att kupa rosor, och när jag läste artikeln började jag såklart fundera på hur jag gör.


De som sitter i krukor på sommaren får automatiskt en form av kupning
när de kommer ner i jorden inför vintern.
Lite värre är det de år jag inte hinner få ner dem...


De som sitter i gräsmattan gör jag ingenting åt.
Det har visat sig gå bra ändå.
Det är kanske extra tåliga rosor jag har där.

Just i år fick Martin Frobisher ett extra jordlager runt rötterna,
eftersom mycket försvunnit när jag rensade bort en envis brännässla
som gillade det ostörda läget intill rosen.
Där kommer ju inte gräsklipparen åt...
Ingen kupning dock.


Sen har vi de som sitter i rabatterna.
Nevada klarar sig utan.


Thisbe fryser ner, men kommer tillbaka fint och blommar varje år, så det är inga större problem.
Ehrm, ja, det vill säga... Den som dog första vintern klarade sig ju lite sämre då... :S

Så kommer vi till mitt sorgebarn.


Min härliga klätterros Mme Alfred Carrière.
Hon fryser ner till marken varje år, men oftast hinner hon blomma ändå.
Så icke i år. Det blev inte ens en knopp. =(
Där skulle jag nog satsa på en kupning, och se om nästa år kan bli bättre.
För hon är ju så vacker när hon blommar!

Även Queen of the Musks skulle säkert vinna på en kupning,
om jag bara kom åt hennes rötter...
Nästa år ska jag förhoppningsvis hinna med en makeover i hennes rabatt.

Dessutom
- skiner solen idag igen. Tredje dagen i rad!



lördag 22 oktober 2011

Helt galet inspirerad!

Jag var med min lilla, lilla trädgårdsförening på föreläsning med Hannu Sarenström i torsdags kväll.
En annan (lite större) trädgårdsförening på orten hade engagerat denne trädgårdsvirtuos
och vi Acchlejor var inte sena att skaffa biljetter!


Jag väntade mig en storslagen kväll, och jag blev inte det minsta besviken!
Under tre timmar (visserligen med avbrott för fika) njöt jag av en intensiv inspirationsdusch.

Jag är intresserad av språk och jag måste säga att retoriken imponerade.
Han hade mycket att säga, höll ett högt tempo och kom in på ett och annat sidospår,
men det var ändå lätt att hänga med och han kom inte av sig en enda gång.

Men det är klart...
Jag gick inte dit för retoriken.

Jag gick dit för att få
TRÄDGÅRDSINSPIRATION

Och inspirationen lät inte vänta på sig.
Jag skulle kunna göra om hela min trädgård enbart baserat på denna kväll.


Ett tema under kvällen var att använda det vackra i naturen
och översätta det till trädgårdsväxter.
"Hur kan jag skapa den här känslan i min trädgård?"

Ett annat var att planera för flera olika flor i samma rabatt.
Och hur man kan få en storslagen trädgård utan att lägga ner monstruösa summor på växter.
Dela, dela, dela.

Självklart pratade han om massor av andra saker också,
saker som kommer att prägla mitt trädgårdsliv på ett eller annat sätt framöver,
men jag kan inte sätta allt på pränt.

Efter fikapausen var det dags för
MATINSPIRATION

Jag är långt ifrån en matentusiast,
så det faktum att jag numera känner ett sug efter att ugnsbaka sejfiléer,
dela grön sparris på längden och trippla pajrecept
säger en hel del om herr Sarenströms massiva inspirationstalang.


Annars var det tankarna om vardagen kontra helgen som fastnade.
Varför bara äta riktigt gott två av sju dagar i veckan?
Och kvalitetstestet var charmigt:
Går det inte att dricka rödvin till är det trist mat.
Hmm... Jag som inte ens gillar rödvin.

Förutom allt detta bjöd kvällen på många goda skratt,
gott fika och ett skönt avbrott från vardagen
(som just nu är en väntan på att förkylningen verkligen ska bryta ut).

Kommer möjligheten tillbaka kommer jag tveklöst att närvara igen,
och så fort min plånbok meddelar att det finns ett utrymme för trädgårdsbokinköp
kommer Hannus böcker att stå först i kön.
Allihop. Matböckerna också.


Har förresten läst mellan raderna att min lilla, lilla trädgårdsförening
kanske kommer att planera in en vårlig resa till Kinnekulle...
Jag är på! :D

Alla bilder i detta inlägg är tagna under trädgårdsföreningen Acchlejas besök i Hannus trädgård 2009.

torsdag 20 oktober 2011

Förlåten



Tre krukor bryr jag mig inte om att göra något åt inför vintern.
Två av dem har stått på bästa uppvisningsplats hela sommaren, utan att imponera.
Kärleksörten har gåtts hårt åt av små tvååringsfingrar som nypt av blomma efter blomma.
Fänrikshjärtat som jag glömde i krukan förra hösten har helt enkelt inte kommit igång.
Den tredje, ytterligare en kärleksört, har tillbringat sommaren i skämshörnan,
då den var så trist och risig.

I höststädningens tecken har jag låtit pelargonen som stått vakt vid trappen ta ledigt,
och den måste ju ersättas på ett eller annat sätt.
Och vem fick det förtroendeuppdraget?


Jo, kärleksörten från skämshörnan.
Långt från nypandet av små fingrar har hon hämtat sig ordentligt sedan försommaren,
och nu har hon verkligen inget att skämmas för!

Dessutom
- kommer jag att tillbringa kvällen djupt nersjunken i en av stolarna i aulan
där Hannu Sarenström sprider sin klokskap. Underbart!

måndag 17 oktober 2011

Jag ♥ Katharina

Man måste bara älska henne!


Rosen Katharina Zeimet.


Som blommat så rikligt hela sommaren.


Så vacker från alla vinklar.


Till och med nu,
när hon ska få flytta ur sin kruka och komma ner i jorden över vintern,
fortsätter hon att blomma lika plikttroget.


Och idag, den 17 oktober,
räknade jag till långt över hundra knoppar.

Jag hoppas att hon överlever vintern, för det här är en ros jag inte vill vara utan!

Dessutom
-bara tre dagar kvar till föreläsningen med Hannu!